På 1840-talet började några amerikanska vapenmekaniker tillverka skjutvapen med optiska siktanordningar. 1848 designade Morgan James från staten New York en rörformad siktanordning med samma längd som pipan. Den bakre halvan av enheten var utrustad med en glaslins och 2 hårkors för sikt.
Senare användes liknande inriktningsanordningar i det amerikanska inbördeskriget. Men den verkliga omfattningen av praktiskt värde föddes 1904, utvecklad av Carl Zeiss från Tyskland och användes under första världskriget. Under andra världskriget började omfattningen mogna.
